Hej!

Okej nu är jag less på att vara ensam, det är tomt och trist..

Igår tog jag tillfället iakt att städa ur pojkarnas rum, rensa bland deras leksaker och gissa om de har grejer alltså! Och en hel sopsäck trasiga saker bilar utan däck, små gubbar utan huvuden och hår, halva grejer och saker de inte längre leker med.. Skönt att få bort sånt skräp..

Men att försöka kasta någonting när de är hemma är fullkomligt omöjligt, det skall sparas på allt, jag lovar att de lär inte sakna en grej och lär heller inte märka att en sopsäck är borta från deras rum..

Jag var och åt lunch med lillebror Tim idag och det kändes riktigt upplyftande, han berättade att han vidtagit åtgärder för att bli fri från sitt missbruk och jag blev så lättad och glad att jag grät..

Tim är en kille som har så många värdefulla egenskaper, samt är väldigt streetsmart, och jag har varit så orolig och ledsen över att han varit påväg att bara kasta bort sitt framtida liv, men nu hoppas jag verkligen på honom och tror på honom. Förmågan besitter han, nu måste han ta tag i detta monster som bor inom honom och göra något åt sitt liv..

Tror, hoppas och önskar att det är nu som vinden vänder!

Kram sandra